projektledare på Volvo Lastvagnar
Jag är mycket glad att BK4 är införd och att vägnätet har utökats från 12% av det statliga vägnätet 2018 till 21% 2019. Trafikverket har som mål att skapa ett sammanhängande vägnät utifrån de ”garnnystan” som släpptes 2018. Det som i dagsläget är öppnat fungerar för en del rundvirkestransporter i huvudsak i norra Sverige. Ett antal åkerier har satsat på treaxliga bilar 28 ton på BK1 och 29 på BK2 samt femaxliga vagnar vilket ger 64 ton på BK1 och 70/71 ton på BK4. Andra testar fyraxliga bilar och fyraxliga bilar och fyraxliga vagnar 64ton på BK1 och 71/72 ton på BK4. Det är jättebra. Man tappar 1 ton på BK1 och vinner 6–8 ton påBK4. Skillnaden i vikt på BK4 beror på om man har 9 eller 10 tons framaxel och om man kan lasta upp denna.
Nackdelarna är uppenbara, så länge vi inte har ett rikstäckande vägnät samt fler kommunala BK4vägar är det mycket svårt att nå den energieffektivitetsförbättring som BK4 siktar på.
Volvo arbetar med att stötta trafikverket i arbetet med att beräkna vägar och broar samt medverkar i forskningsprojekt som kan ge ökad kunskap så att fler vägar kan öppnas. Vi alla kan påverka kommuner och privata väghållare så att fler vägar uppgraderas till BK4.
vd Trygve Bengtsons Åkeri AB
– Vi kör BK4 redan en hel del och märker flera fördelar. Framförallt blir det enklare för att lösa transporterna på ett professionellt sätt. Nu när det blir allt svårare att få tag på förare kan vi istället lasta tyngre transporter. Då går det åt färre bilar till att utföra samma arbete, även om slitaget ökar något på bilarna. Vi kommer räkna med att skriva av ett ekipage på fem år istället för sju framöver.
Med mer samlade transporter blir miljön en vinnare. I takt med att fordonen blir färre och tyngre blir det allt glesare på vägarna, vilket är positivt för oss. Det ger mindre trängsel på vägarna samt vid lastning och lossning. Idag lastar vi 65 lastbilar per dag, men vi kommer att kunna minska antalet ytterligare. Redan nu har vi anpassat vår vagnpark, men vi har märkt att utvecklingen inte går blixtsnabbt. Därför väntar vi med att göra vidare investeringar på de sista tonnen tills vägnätet är mer utbrett. Vi behöver komma ända fram till mottagaren och inte bara mellan två städer. Kommunerna bestämmer sista sträckan fram till industrins grind.
vd K-M Göranssons Åkeri AB
– De senaste fyra åren har vi kört med 74 ton enligt BK4. Även om vi kan nyttja resurserna bättre, tjänar vi inte så mycket på det som många först hävdat. Vilket stämmer väl med det vi först trodde. Det är en dyr investering som också sliter mer på fordonet. Att lasta mer betyder inte att vi gör förtjänst av det, utan vi får även fler omkostnader. Tidigare uppskattades vinsten av BK4 till 20–25 procent, men i verkligheten rör det sig om några enstaka procent. Om och när allt är utbyggt, skulle det spara in en bil för oss, vilket är positivt med tanke på bristen på chaufförer.
Det är synd att det har blivit mycket politik av BK4, allt har tagit lång tid och resultaten har blivit en halvmesyr. Vi saknar ett anpassat BK4-reglemente. Även om det statliga vägnätet är öppet hänger de kommunala och enskilda vägarna inte med. Om vi inte kommer fram till kunden via det statliga vägnätet gör vi ju faktiskt en förbjuden överträdelse. Vi kommer att fortsätta investera i BK4-fordon på ett annat sätt än vad vi gör idag.
Branschföreträdare på Sveriges Åkeriföretag
– Den nya bärighetsklassen BK4 gör att man kan få med sig mer gods per ekipage tyngdmässigt och det ger lägre klimatpåverkan från åkerinäringen. Godsmängderna kommer att fortsätta att öka och när näringen ska minska sina utsläpp är BK4 ett av verktygen i verktygslådan. Vi vill gärna se att man tillåter längre ekipage i Sverige då längre är effektivare än tyngre, men en kombination är det bästa. Effektiva transporter är hållbart och ligger helt i linje med Sveriges Åkeriföretags initiativ Fair Transport. Ett så komplett BK4 vägnät som möjligt är avgörande för att man ska kunna trafikera med dessa fordon. Här är det viktigt att man får BK4 klass på statliga och kommunala vägar, lastning och lossningsställe ligger ofta på kommunalt vägnät. Sveriges Åkeriföretag har varit med i hela processen och just nu arbetar vi aktivt med Trafikverket och kommuner för att påverka så takten ökar med att peka ut ett vägnät.